Människans uppskattning av kaffe har långa anor, men hur det konsumeras har skiftat radikalt. Den dryck på rostade och malda kaffebönor som vi känner idag verkar så självklar att det är lätt att glömma bort. Så hur började det?
Kaldi och getterna
Kaffet upptäcktes i Etiopien runt år 500. Exakt hur är oklart, men legenden följer getherden Kaldi, som då han rastade sina getter märkte att de efter att ha ätit bär från en buske blev väldigt pigga. Kaldi provade själv att äta frukterna, kände effekten och spred ordet vidare.
Det etiopiska folket åt kaffebuskens mogna bär – och spottade ut kärnorna, det vill säga kaffebönorna. Man tuggade också buskens blad.
Energikakor för resande
Det dröjde inte länge innan hela kaffebären började användas, inklusive bönorna. Bären, bönorna och bladen maldes till mjöl som blandades med fett till kakor och bollar, perfekt proviant för långa resor som både mättade och piggade upp.
“Te” och dekokter
Snart kom kaffeväxten att konsumeras som varm dryck, men fortfarande långt från det kaffe vi är vana vid. Länge dracks kaffet i form av ett slags te kokt på kaffebuskens blad. Stärkande medicin gjordes på ett avkok på torkat fruktkött, bönor och skal.
Cascara och bönavkok
Bruket att rosta kaffeväxten till drycker uppstod under 1200-talet, men vi är fortfarande en bit från dagens kaffedryck. Först rostades kaffebärets skal och fruktkött samt de hinnor som omger kaffebönan, men inte bönan själv. Resultatet då dessa kokade i vatten är en svag, söt, gulaktig dryck som kallas cascara, eller qisher, och fortfarande konsumeras bland annat i Bolivia och Jemen. Drycken fick också ett uppsving som trenddryck i Sverige och USA för ett par år sedan.
Något som däremot inte kommit tillbaka är den dryck som uppstod lite senare på 1200-talet då kaffebönorna började rostas. Istället för att mala och brygga dem lät man dem dra hela i kokande vatten. Drycken var populär hos munkar som behövde hjälp att hålla sig vakna under långa mässor.
Trefaldigt uppkokt bönkross
På 1300-talet kom kaffet till slut att konsumeras på samma vis som det görs idag – nästan. Det var troligtvis i Persien som man började krossa kaffebönorna. Dessa kokades upp tre gånger och dracks sedan direkt, utan att sila bort kaffekrosset eller låta det sjunka till botten.
Och sedan?
Även på senare tid har trender och traditioner skiftat. Länge var till exempel kokkaffet en självklarhet för svenskarna.
Melitta Bentz uppfann pappersfiltret 1908 och förändrade bryggkaffet för alltid. Den elektriska kaffebryggaren blev sedan en självklarhet i de flesta västerländska hem, och på senare år har både kaffesnobbar och andra utökat till elektriska kaffekvarnar, stora espressomaskiner och små mjölkvispar till hemmalatten. Apparaterna drar mycket el, särskilt då de ofta används dagligen, så ett elavtal med Göta Energi är ett smart sätt att hålla kostnaderna nere. För den mindre ambitiösa är snabbkaffet ett sätt att få sin dagliga koffeinkick sedan 1942.
I Italien regerar espresson fortfarande, och har tillsammans med espressobaserade mjölkdrycker spridits över världen med kedjor som Starbucks. Framförallt latten har tagit världen med storm, och både i Sverige och utomlands etablerades begrepp som “latteliberal” och “lattepappa” under tvåtusentalets början.
